9+5
Igår hade jag en riktig svacka.. Allt kändes omöjligt och oron var stor. Närmar mig ju 10+3.. Det var den dagen förra graviditeten som jag började blöda helt utan förvarning.
Ringde upp bm idag och fick prata av mig lite. Kändes så bra och hon lyssnade verkligen och förstod min oro.. Från början var väl tanken med samtalet att jag ville ha ett tidigare ultraljud.. Men det blev inte så. Hon förklarade att det var bra att göra ett ul i den veckan jag är bokad för då kan dom se lite mer och mäta och så..(12+6 borde jag vara då, om jag tänker rätt) Hon lugnade ner mig lite mer genom att bara lyssna och jag hörde ju att jag lät lite "dum" när jag berättade om symtomen jag har.. ;)
Tisdagen har dock varit lite stressig, så nu vill jag ha en lugn kväll..
kram kram
Usch.. denna ständiga oro.. kan man inte bara få njuta..! förstår hur du känner.. kram
