Drömmen om ett plus

Nu har vi kommit hem efter en veckas semester, så jag tänkte uppdatera lite.

Efter flera samtal med amningsmottagningen fick jag läkemedel mot svamp utskrivet trots att proverna inte visade något. Precis innan jag fick reda på att läkaren skrivit ut det såg jag en rodnad på det onda bröstet. Jag fick lite småpanik och tänkte på mjölkstockning. Envis som jag är gjorde jag ett nytt försök med amningsnappen och det gick bra!!! Helt otroligt!!

Vi tog i allafall medicinen (både jag och Theo fick medicin) men fortsatte med nappen. I förrgår testade jag utan napp, men fick ont direkt. Jag har en dos medicin kvar så ska ta den. Så får vi se sen..

Mer info om semestern kommer :)

Jag har alltid varit positiv till amning. Jag har alltid tyckt att det är det bästa för bebisar. Om det fungerar.
Jag har stöttat kompisar som haft strul med amning och sedan börjat med ersättning. För det viktigaste är ju att barnet blir nöjt och växer samt att mamman mår bra.

Nu är jag i en sådan situation själv. Sedan en vecka tillbaka har jag haft jätte ont i ena bröstvårtan. Jag har inga sår men är fruktansvärt öm. Det togs prover på vårtan och mjölken som inte visade något. Därefter fick jag handmjölka ur från den sidan och ge han i kopp för att vårtan skulle få "vila och återhämta sig". Det gick ok, jag fick ut 100ml på eftermiddagen och han åt ur koppen. På natten när han ville ha mat var det bröstet sprängfyllt så då var jag tvungen att ge från den sidan. Han är ju den bästa pumpen :).

Dagen efter jag var på amningmottagningen och där visade det sig att han inte har rätt grepp. På sätt och vis kändes det positivt eftersom det då kan gå att rätta till. Men det va lättare sagt än gjort. F-n vad jag får kämpa vid varje amning. Är lite sur över att dom inte visade mer på BB. Eller att jag inte krävde att dom skulle visa mer.

Inför varje amning på onda sidan har jag panik. Och vilken bra förutsättning är det? Fick rådet att testa med amningsnapp, så det gjorde jag. Men %&?!!&%&# va ont det gjorde.. Så tog bort den och matade utan samtidigt som jag tokgrinade..

Imorgon bitti ska jag ringa amningsmottagningen igen. Då kan sambon följa med och se hur det ska gå till. Sen är frågan va jag gör om det ändå inte blir bättre. Hoppas att mina vänner och familj stöttar mig om jag väljer ersättning alt. pumpa ur och ge flaska, precis som jag stöttat dom. För konstigt nog stöttar jag inte mig själv i det beslutet..

Jag vill amma!

Känner lite så eftersom sambon börjar din 4 veckors semester på fredag. Så då blir det som semester även för mig. På söndag åker vi bort en vecka, ska bli skönt att byta miljö och få se nåt annat. 

Annars flyter dagarna här på. Theo trivs med tillvaron och säger till när han är hungrig, trött eller uttråkad.. Som det ska va alltså.. Han växer så det knakar. 50 och 56 kläderna ligger i en påse i klädkammaren. Nu är det 62 som gäller.. En del små 68 funkar också.. 

Efter en runda på stan igår blev jag lite besviken på utbudet av pojkkläder. Jag gillar bodys, för dom sitter bäst, ingen mage som sticker fram, men då finns det nästan bara randigt eller enfärgat.. Dom snygga kläderna är oftast t-shirt.. :(

Så igår blev det bara en mössa till hösten på rea inköpt